Så vänder du stillasittandet på din arbetsplats! Få friskare medarbetare och en bättre företagsekonomi på köpet

20 februari 2020

Forskningsresultat visar tydligt att vår hjärnhälsa påverkas negativt av stillasittande och positivt av träning och god kondition. Så hur kan du använda forskningen i ert hälsoarbete på arbetsplatsen och hur får du alla dina medarbetare att röra på sig?

Den 14 februari bjöd ActiWay och Nyckeltalsinstitutet in till ett frukostseminarium om vikten av rörelse, hjärnhälsa och företagsekonomi. Här är spaningarna från morgonen.

De som tränar regelbundet klarar mer stillasittande  

Huvudtalare under seminariet var Örjan Ekblom, Docent och PhD i Physiology på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Örjan forskar på fysisk aktivitet, stillasittande och hur kondition kan påverka en människas fysiska och mentala hälsa. Hans forskning visar att stillasittandet ökar och att personer som inte har ett fysiskt jobb eller som inte rör på sig när de inte arbetar ligger i en farozon. Personer som är fysiskt aktiva klarar att sitta ner i längre perioder. Studier visar också att mängden fysisk aktivitet påverkar hur mycket vi sitter, en aktiv livsstil bidrar alltså till att stillasittandet minskar – mängden fysisk aktivitet och hur mycket vi sitter har ett samband och blir en god eller ond cirkel.

Örjans studier visar att stillasittandet är kopplat till en lång rad hälsoeffekter som alla i stort sett är kopplade till kärlens hälsa. Fortsätter stillasittandet kommer medarbetare inte ha ett lika långt arbetsliv, vilket för arbetsgivaren kommer innebära en minskning av värdefull arbetskraft. Detta är något som framförallt kommer ge påverkan på lång sikt.

Hjärnhälsan påverkar hela vårt mående 

Hjärnan och hjärtat hänger ihop vid fysisk aktivitet där båda organen påverkas positivt. Vilka argument finns det då för arbetsgivare att satsa på att få sina medarbetare fysiskt aktiva? Örjan menar att det finns argument på flera olika nivåer. Det korta svaret är att det är en effektiv medicin som ger många olika positiva effekter – vi sover bättre, lär oss bättre, får bättre minne och får mindre ont i kroppen. Det andra argumentet är att det kan vara gratis och att det går att få effekt med små medel – som att gå en promenad till exempel. Det tredje argumentet som är viktigt att komma ihåg enligt Örjan är att vi ofta vet vilka på arbetsplatsen som behöver den fysiska aktiviteten som mest, och att arbetsgivare därför kan rikta insatsen där den kommer ge mest effekt.

Det är när inaktiva personer börjar röra på sig som det finns stora hälsovinster att hämta. Men för hård träning för de som inte är vana kan ge kortisolpåslag (stresspåslag). Och mer eller hårdare träning för redan fysiskt aktiva personer ger små eller inga hälsoeffekter enligt Örjan. Mer eller hård träning för inaktiva är alltså inte alltid bra, utan det viktiga är att alla rör på sig.

Ett exempel på att den fysiska träningen inte behöver vara ett högintensivt styrke- eller konditionspass visar en delstudie i ett projekt där 950 patienter med mild till måttlig depression ingick. Det visade sig att träning med låg intensitetsnivå, så som yoga eller body balance, hade lika stor symtomlindring mot depression som fysisk aktivitet med högre intensitet, något Örjan och hans forskarkollegor blev förvånade över.

Mindre arbetsgrupper minskar långtidssjukskrivningarna

Anders Johrén är personalekonomisk expert på Nyckeltalsinstitutet och han visade siffror från deras studie ”Hälsoindex”. Den visar att antal anställda per chef påverkar långtidssjukskrivningar och att kvinnor är betydligt fler i sina arbetsgrupper vilket gör att kvinnor är kraftigt överrepresenterade hos långtidssjukskrivna. Studien visade att snittet är 20 kvinnor per en chef och 8 män per en chef för de som arbetar i kommuner och regioner.

Är medarbetarens hälsa arbetsgivarens ansvar eller medarbetarens? Det kan diskuteras menade Anders, men Nyckeltalsinstitutets siffror visar att medarbetarens hälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi. Därför bör det ligga i arbetsgivarens intresse att jobba med förebyggande åtgärder för att förhindra kostsamma sjukskrivningar. En korttidssjukdag kostar minst 10 % av medarbetarens månadslön och en 6-månaderssjukskringning startar på 100 000 kr. Friska och aktiva medarbetare är inte bara mindre sjuka utan presterar också bättre och bidrar därför till ökad framgång för organisationer.

Gör hälsoinsatserna mätbara

Nyckeltalsinstitutet betonade vikten av att ta fram ett syfte med en organisations hälsoinsatser. Är syftet att förbättra hälsostatusen och minska risken för sjukskrivningar eller är målet att bli en attraktiv arbetsplats? Det är viktigt att mäta de mål som sätts upp. På så sätt är det mer troligt att handlingarna blir utförda.

Här är Nyckeltalsinstitutets förslag på frågor att ställa sig inför en hälsosatsning:

• Vad är problemet?
• Vad kostar åtgärderna?
• Vilka är de tänkbara effekterna?
• Hur stor del av det tänkbara effekterna måste uppnås för att motivera insatsen?

Tips för att aktivera medarbetare och minska stillasittandet

Det alla talare betonade var att det är de medarbetare som inte är fysiskt aktiva som arbetsgivare bör lägga störst krut på att få aktiva. Det gynnar både medarbetarens hälsa och utveckling, men också organisationens framgång.

Örjans tips är att arbetsgivaren bör se fysisk aktivitet som en viktig del i arbetet för att få företaget att fungera och för att medarbetarna ska känna sig säkra och trygga. Han menar att arbetsgivare bör lyfta fysisk aktivitet till en lika viktig och prioriterad fråga som andra arbetsmiljöfrågor. De fysiska aspekterna bör regleras och mätas av omsorg för medarbetarna, precis som redan genomarbetade arbetsmiljöfrågor. Genom att lyfta frågan får medarbetarna också bilden av att det inte bara är fysisk aktivitet som i konditionsträning som krävs, utan att det är aktiviteter som får medarbetaren att må bra, som i längden även arbetsgivaren gynnas av – så som bättre prestation, färre sjukskrivningar och mer kreativitet.

När allt kommer omkring så är det medarbetaren själv som måste vara den som faktiskt rör på sig, men arbetsgivaren kan underlätta och ge rätt förutsättningar för medarbetaren.

 ActiWays tips på vad arbetsgivare kan göra för att nå de passiva medarbetarna:

1. Skaffa höj- och sänkbara bord till alla medarbetare.
2. Ha någon eller några former av aktivitetsmöjligheter på kontoret som till exempel pingisbord, yogamattor eller pilatesbollar.
3. Erbjud medarbetare att kunna ta promenadmöten.
4. Uppmuntra medarbetare till att gå en lunchpromenad.
5. Arrangera teamdagar/kickoffer som inkluderar fysiska aktiviteter.
6. Erbjud kollegor att anmäla sig till motionslopp som arbetsgivaren står för eller som medarbetarna kan genomföra med friskvårdsbidraget – som täcker motionslopp i företagslag.
7. Erbjud ett friskvårdsbidrag till alla medarbetare! Glöm inte att kommunicera kring förmånen och inspirera genom att visa på att det finns något för alla – detta är ett sätt att nå de medarbetare som inte redan är frälsta.
8. För er som redan erbjuder ett friskvårdsbidrag – höj bidragets storlek! ActiWays statistik visar att storleken på bidraget spelar roll för hur många på arbetsplatsen som kommer börja använda sitt bidrag.
9. Uppmuntra och inspirera medarbetarna till att använda bidraget, det finns något för alla.

Vill du prata mer om hur friskvårdsbidraget kan hjälpa dig att få dina inaktiva medarbetare att bli fysiskt aktiva genom? Kontakta oss så berättar vi mer.

 

Vill du prenumerera på bloggen eller veta mer om ActiWay?