Går det att räkna på hälsa?
2 juni 2021
Det går att göra hälsoekonomi konkret och översatt till vardagsspråk och du som chef kan med enkelhet konkretisera och förtydliga det för resten av organisationen. Friskvård är pengar, något som är lönsamt att arbeta med.
“Friskvård är dyrt”
Något vi ibland hör från arbetsgivare är att friskvårdsinsatser är dyra. Men minst lika viktigt som det är att du räknar på vad aktiviteter kostar är det att räkna på vad värdet är av förbättrade frisktal.
En studie gjord av hälsoförsäkringsbolaget Euro Accident visar på att varje investerad krona i hälsa i genomsnitt ger 6 kronor tillbaka. Statistiken visar på faktiska minskningar av bland annat korttidsfrånvaro, lägre personalomsättning och högre produktivitet. En stor vinst finns att hämta om man kan aktivera och motivera medarbetare som från början inte är aktiva.
Siffror från Nyckeltalsinstitutet visar på att det går att öka arbetskapaciteten med så mycket som 3 gånger om de mest passiva medarbetarna blir mer fysiskt aktiva. Och om man ser till att investera tidigt, innan anställda hamnar i sjukskrivning och rehabilitering, kan man 8 av 10 gånger få tillbaks det dubbla av det man investerat på sina medarbetare. Det är här man så småningom kan räkna hem de stora hälsoeffekterna.
Aktivera dina medarbetare
Ett företags viktigaste resurs är onekligen personalen och som arbetsgivare vill du attrahera, behålla och utveckla dina medarbetare. Och om du lyckas attrahera de lite mer passiva medarbetare till fysisk aktivitet finns det, som vi nyligen nämnt, stora och positiva hälsoeffekter att ta del av. Men hur ska du tänka när du bedömer personalens arbetskapacitet?
Medarbetare indelade i fyra kategorier
Grovt förenklat kan du placera dina medarbetare i 4 kategorier. Kondition (lungkapacitet) kopplas samman med arbetskapacitet, det finns nämligen data som pekar på ett tydligt samband mellan dessa variabler. Kategorierna består av nyanställda som ännu inte kommit upp i full produktion (1), anställda som producerar lika mycket som de kostar (2), högpresterande medarbetare som presterar mer än vad de kostar (3) och slutligen anställda som på grund av otrivsel och eller sjukfrånvaro kostar mer än vad de producerar (4). Det du som arbetsgivare bör göra är att investera i kategori 2 och det kan du göra genom att erbjuda dem ett friskvårdsbidrag. När anställda hamnat i kategori 4 är de en betydligt större kostnad än kostnaderna för friskvårdsbidrag. Inte minst är det ett tecken på att något inte står helt rätt till i organisationen. Här handlar det om att satsa på rehabilitering och ju tidigare i processen desto bättre.
Vilken är aktiveringsgraden och hur ser den ut hos andra företag?
En mätpunkt du utan tvekan bör ha koll på är friskvårdsbidragets aktiveringsgrad och hur den utvecklas över tid. Aktiveringsgraden är förhållandet mellan antalet individer som nyttjat någon del av sitt friskvårdsbidrag och antalet individer som tilldelats ett friskvårdsbidrag under friskvårdsåret. Du kan också jämföra er med andra arbetsgivare i er egen bransch och inte minst mot andra företag med liknande arbetstagare. Med fördel kan du även punktbevaka vilken typ av aktiviteter som genomförs inom organisationen. Friskvårdsbidraget i sig är inte tillräckligt. Man behöver arbeta med det som ett hälsoverktyg, följa upp och bevaka hur det nyttjas. Ett sätt att mäta effekten av ens friskvårdssatsningar är sjukfrånvaro. Med hjälp av sjukfrånvarostatistik kan du mäta avkastning på det ni investerat i friskvård.