Så räknar du på hälsans ROI

Det är lätt att tänka att hälsa är svårdefinierat. Att det inte är helt lätt att mäta. Men sanningen är att hälsa i allra högsta grad går att räkna på. Det går att göra hälsoekonomi konkret och översatt till vardagsspråk. Du som chef kan med enkelhet konkretisera och förtydliga för resten av organisationen. Friskvård är pengar, något som är lönsamt att arbeta med. Men vad är avgörande? Är det friskvårdsbeloppets storlek eller nyttjandegraden?

“Friskvård är dyrt”

Något vi ofta hör från arbetsgivare är att friskvårdsinsatser är dyra. Men minst lika viktigt som det är att du räknar på vad aktiviteter kostar är det att räkna på vad värdet är av förbättrade frisktal. En studie gjord av hälsoförsäkringsbolaget Euro Accident visar på att varje investerad krona i hälsa i genomsnitt ger 6 kronor tillbaka. Statistiken visar på faktiska minskningar av bland annat korttidsfrånvaro, lägre personalomsättning och högre produktivitet. Man kan göra en stor vinst om man kan aktivera och motivera medarbetare som från början inte är aktiva. Siffror från Nyckeltalsinstitutet visar på att man kan öka arbetskapaciteten med så mycket som 3 gånger om man kan aktivera de allra mest passiva medarbetarna. Och om man ser till att investera tidigt, helst av allt innan anställda hamnar i sjukskrivningar och rehabilitering, kan man 8 av 10 gånger få tillbaks det dubbla av det man investerat i sina anställda. Det är här man så småningom kan räkna hem de stora hälsoeffekterna.

Kartläggning av personalen

Ett företags viktigaste resurs är onekligen personalen. Som arbetsgivare vill du attrahera, behålla och utveckla dina medarbetare. Och om du lyckas attrahera lite mer passiva medarbetare till aktivitet finns det som vi nyligen nämnt stora och positiva hälsoeffekter att ta del av. Men hur ska du tänka när du bedömer personalens arbetskapacitet?

Personalens 4 kategorier

Grovt förenklat kan du placera dina anställda i 4 kategorier. Kondition (lungkapacitet) kopplas samman med arbetskapacitet, det finns nämligen data som pekar på ett tydligt samband mellan dessa variabler. Kategorierna består av nyanställda som ännu inte kommit upp i full produktion (1), anställda som producerar lika mycket som de kostar (2), högpresterande medarbetare som presterar mer än vad de kostar (3) och slutligen anställda som på grund av otrivsel och eller sjukfrånvaro kostar mer än vad de producerar (4). Det du som arbetsgivare behöver göra är att investera i kategori 2. I form av friskvårdsbidrag. När anställda hamnat i kategori 4 är de en betydligt större kostnad än kostnaderna för friskvårdsbidrag. Inte minst är det ett tecken på att något inte står helt rätt till i organisationen. Här handlar det om att satsa på rehabilitering, ju tidigare i processen desto bättre. In med en aktivitet de första 3 månaderna.

Vilken är aktiveringsgraden och hur ser den ut hos andra företag?

En mätpunkt du utan tvekan behöver ha koll på är friskvårdsbidragets aktiveringsgrad och hur den utvecklas över tid. Aktiveringsgraden är förhållandet mellan antalet individer som nyttjat någon del av sitt friskvårdsbidrag och antalet individer som tilldelats ett friskvårdsbidrag under friskvårdsåret. Du kan också benchmarka mot andra arbetsgivare i din egen bransch och inte minst mot andra företag med liknande arbetstagare. Med fördel kan du även punktbevaka vilken typ av aktiviteter som genomförs inom organisationen. Friskvårdsbidraget i sig är inte tillräckligt. Man behöver arbeta med det som ett hälsoverktyg, följa upp och bevaka hur det nyttjas. Ett sätt att mäta effekten av ens friskvårdssatsningar är sjukfrånvaro. Med hjälp av sjukfrånvarostatistik kan man mäta avkastning på det man investerat i friskvård. Paletten av godkända friskvårdsaktiviteter har också nyligen utökats med golf, ridning, segling, utförsåkning och PT-träning. Hur påverkas nyttjandet och de eventuella hälsoeffekterna av dessa? Mer om hälsoekonomi och hur du kan räkna på dina investeringar i vårt Webinar.

WEBINAR - Framgångsrika nyckeltal för hälsa - Så får du med dig organisationen