Boosta din kondition och hippocampus!

Anders Hansen är överläkare, psykiatriker och forskare. När vi bjöd till hälsoevent tidigare i år föreläste Anders för oss om fysisk aktivitet och hur det påverkar hjärnan. Detta vill vi nu dela med oss av. Allt du nu kommer få ta del av bygger på den senaste tidens hjärnforskning. Med hjälp av magnetkameror kan forskare se vad som faktiskt händer i realtid i hjärnan när vi gör eller tänker på olika saker. Inte förrän nu förstår forskare fullt ut hur otroligt viktigt fysisk aktivitet är för våra hjärnor. Var beredd på aha-upplevelser!

Fysisk aktivitet och hur det påverkar våra hjärnor

Uppgifter som att lösa ett korsord eller ett Sudoku kallas ofta för hjärngympa. Denna typ av hjärngymnastik är bra men det finns faktiskt ett bättre alternativ, nämligen fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet bidrar bland annat till att du blir mer kreativ, får bättre minne, blir mer koncentrerad, mer stresstålig och mår bättre.

En bättre allmänkondition ger en ökad aktivitet i hjärnan. Framförallt i frontalloben, det vill säga den del av hjärnan som är extra viktig för koncentrationen.

En annan spännande upptäckt är att det kan bildas helt nya hjärnceller i hippocampus vid fysisk aktivitet. Tidigare har forskare alltid trott att denna del av hjärnan krymper oåterkalleligt med tiden. Du boostar alltså inte bara din kondition när du sätter dig på spinningcykeln utan även din hippocampus.

Krydda ditt välmående med aktivitet

Våra hjärnor är beroende av tre viktiga ingredienser för ett ökat välmående och en stärkt psykisk hälsa; dopamin, serotonin och noradrenalin.

Sveriges vanligaste antidepressiva medicin påverkar framför allt serotoninnivåerna i hjärnan och idag äter var nionde vuxen svensk antidepressiva mediciner. Antidepressiva mediciner är såklart bra och helt livsavgörande för många men för personer som har ett mindre allvarligt depressionstillstånd kan många gånger fysisk aktivitet vara ett bättre alternativ än mediciner.

Forskning visar att med fysisk aktivitet, som att ge sig ut och springa, ökar nivåerna av alla de tre “må-bra-ingredienserna” dopamin, serotonin och noradrenalin. Att röra på sig stärker helt enkelt våra lustkänslor generellt, vi blir mer harmoniska och ökar våra energinivåer.

Lär din kropp att minska stressen och kortisolnivåerna

När vi är stressade ökar våra kortisolnivåer i blodet och hormonet kortisol gör att hjärtat slår hårdare och snabbare. Att arbeta med förhöjda stressnivåer under månader eller år är vi inte gjorda för. Genetiska faktorer påverkar hur bra vi kan hantera stress men det finns saker vi kan göra för att förhindra långvarig stress.

När du exempelvis är ute och springer, stiger dina kortisolnivåer i blodet, eftersom fysisk aktivitet faktiskt är en form av stress för kroppen. När du är klar med din löprunda sjunker nivåerna till en lägre nivå än innan du gav dig ut. Ju oftare du springer desto mindre stiger kortisol under löprundan och desto lägre sjunker kortisolet efter avslutad aktivitet.

Det mest intressanta är att när du känner dig stressad i andra situationer, som på jobbet, reagerar din kropp inte längre lika starkt. Det vill säga: du reagerar inte med samma kortisolökning om du har bra kondition. Regelbunden träning lär våra kroppar att inte reagera starkt på stress.

Vilken fysisk aktivitet påverkar hjärnan mest?

All träning oavsett form är bättre än ingen. Även en kort promenad syresätter hjärnan och påverkar den kognitiva kapaciteten men konditionsträning är det absolut bästa. För att få maximal kognitiv/tankemässig effekt bör du få upp pulsen tre gånger per vecka i 45 minuter per gång i ett tempo där du blir andfådd. Det spelar ingen roll vad du gör. Du kan cykla, springa, simma, utöva kampsport eller bollsport.

Bli hjärnstark

Detta var bara en liten bråkdel av Anders forskning. Boken ”Hjärnstark” som Anders har skrivit kan vi verkligen rekommendera om du vill veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar vår hjärnkapacitet.